«

»

Språket sitter i hjärnan

På bilden av hjärnan nedan kan du se några markerade delar som alla har stor påverkan när det gäller språk, matematik och minnet.
Dessa områden ligger i hjärnbarken. Det finns fler områden i hjärnbarken som spelar in men dessa är de huvudsakliga delarna.

 
språkcenter-hjärnan

Det jag tar upp är:

  1. Brocas fält (Broca’s area)
    Motoriskt Språk & Talcentrum
  2. Wernikes fält (Wernice’s area)
    Sensoriskt Talcentrum
  3. Angular Gyrus
  4. Syncentrum (Visual cortex)
  5. Hörselcentrum (Auditory cortex)
  6. Motor cortex

 

1. Brocas fält – Motoriskt Tal och Språkcentrum

Sätter samman de rörelseprogram som krävs för att formulera begripliga språkljud. Programmen levereras sedan till de områden av primära motoriska barken, som styr tunga, läppar, kinder, svalg, mjuka gommen och stämbanden samt andnings- buk- och bäckenmuskulatur.

Svarar även (tillsammans med ett område på högra hjärnhalvan) för något som kallas för prosodi, d.v.s. för talets rytm, dess melodi, dess känsloladdning och dialekt samt för sång.

 

2. Wernikes fält – Sensoriskt Talcentrum

Finns i vänster hjärnhalva. Området är ihopkopplat med motoriska talcentrum genom en associations-bana.

Sensoriska talcentrum väljer de ord som på bästa sätt kan klä en tanke i rätt språkdräkt (tal och skrift). Sensoriska talcentrum ordnar dessa ord till ”mönstret” för en begriplig och välstrukturerad mening – ”En mening är en i ord klädd tanke”.

Det är också den del av vår hjärna som ger språkljuden (fonemen), så som de når oss i form av tilltal, och språkljudens omformning i skrift, en begriplig innebörd.

Litet tillspetsat och förgrovat kan man ge följande beskrivning av hur den talade språkdräkten blir till, hur den ”sys ihop” i vårt centrala nervsystem:

 

  • ”Mönstret” till språkdräkten konstrueras (ritas upp) i sensoriska talcentrum.
  • ”Mönstret” levereras sedan, via den bågformade associationsbanan, till motoriska talcentrum.
  • Här ”ritas mönstret över på talspråktyget”.
  • ”Talspråktyget med uppritat mönster” sänds till en del av Hjärnbarken(SM I)
  • Hjärnbarken ”skär till” (”klipper ut”) talspråkets olika delar och levererar delarna till, för talbildningen, lämpliga motorneurongrupper i hjärnstam och ryggmärg.
  • Motorneurongrupperna samarbetar och syr ihop de enskilda språkstyckena till den färdiga språkdräkten, i form av talade meningar som kommer ut ur munnen och något litet även ur näsan.

En stor mängd muskler måste samverka för att vårt tal ska bli tydligt och urskiljbart, muskler som reglerar trycket i våra kroppshålor, halsmuskler, struphuvudet, svalget, tungan och muskler som bildar väggar i munhålan (gom, läppar och kinder). Nästan hundra enskilda muskler.

 

3. Angular Gyrus

Detta område är viktigt för minnet. Det kan plocka fram minnen men också värdera om minnet stämmer eller är ologiskt.

Angular gyrus ligger strax bakom Wernikes fält i vänstra tinningloben.
Detta är den delen av hjärnan som kopplas till mer komplexa språkfunktioner ex. läsa, skriva och att tolka ord och texter. Området kan också orsaka svårigheter i att ”räkna”, d.v.s. man klarar inte av att använda de fyra enkla räknesätten
Vi vet ex. att dyslexi — svårigheter att läsa — orsakas av skador i detta område.

Angular Gyrus (i högra tinningloben) kan ge problem som oförmåga att känna igen och namnge fingrarna på ena eller andra handen. När man har tappat förmågan att avgöra vad som är ”till höger” och vad som är ”till vänster”.

 

4. Syncentrum i Nackloben

Syncentrum är en del av den bakre hjärnbarken där information från synnerven behandlas till upplevda sinnesintryck.

När syninformationen når fram sorteras den upp dels med hänsyn tagen till från vilken del/punkt i synfältet den har kommit, och dels med hänsyn till färg-, form-, kontrast-, position- och rörelseförhållandena inom de enskilda delarna/punkterna i synfältet.

Information om form, position och rörelse sänds vidare och det ”skapas” en tredimensionell karta som visar form och läge för de olika objekt som ingår i motsatta synfältshalvan samt om och i så fall hur de olika objekten rör sig.

 

5. Hörselcentrum i Tinningloben

Tinningloberna svarar för följande funktioner:

  1. Mottagning av ljudinformation
    – Den vänstra tinningloben dessutom analyserar och tolkar språkljud och den högra analyserar och tolkar musikljud.

     
  2. Analys och tolkning av informationen (former och färger i vår omgivning)
    – Strömmar in från nackloberna längs den undre visuella huvudvägen. Som ett resultat av detta kan vi känna igen och benämna objekten i vår omgivning.

     
  3. Inlärning och förberedande minneslagring
    – Ansvarar för bildandet av nya minnen.

     
  4. Kontrollerar och utlöser
    – Ofta drastiska, känslomässiga reaktioner som svar (vrede, skräck, stark nyfikenhet, sexuell upphetsning) på olika sinnesintryck, särskilt synintryck (såväl fruktan som njutning). Kanske spelar luktintryck också en stor roll, men då på ett mer omedvetet plan.

     
  5. Rumslig orientering.
    – ”Vi vet var vi är någonstans, hur vi tog oss hit och hur vi skall hitta hem”

Hörselbarken
Barkområdet tar emot information från båda öronen. Det är alltså inte så att ljudet som tas emot i t.ex. höger öra förläggs till hörselbarken i den vänstra hjärnhalvan.

 

6. Motor Cortex

Motor cortex planerar och initierar rörelse. Den dirigerar hjärnstammen och ryggmärgen samt motorneuron som i sin tur producerar rörelse. Ryggmärgens neurala nätverk dirigerar sedan muskler genom andra nerver utanför området.

Motor cortex består av fyra regioner som alla gör det möjligt att utföra automatiska rörelser, kontrollerade rörelser,känner igen rörelser och gör det möjligt att kopiera andras rörelser. Ex. motoriken för munnen, tunga mm. som är viktigt för talet.

 


Info hämtad från:
Sahlgrenska Akademin. : http://cns.sahlgrenska.gu.se
Wikipedia :http://sv.wikipedia.org/
BBC – Human Body : http://www.bbc.co.uk/science/humanbody/

Permalänk till denna artikel: http://skolsida.sisselblom.se/?p=1639